lundawelshar

Dagen började med en härlig uteritt med Korint och Maja. Vi red ut i den skog vi kallar för vildsvinsskogen. Här har vi nämligen träffat på vildsvin flera ggr. Solen strålade och flickorna pratade på glatt och planerade roligheter tillsammans. Korint gick helt avspänt hela tiden denna gången. De galopperade en lång sträcka och jag sprang ikapp med hästarna så gott jag kunde. Efter ett tag vände flickorna och kom skrittande emot mej igen. Vi kom på att  vi kunde prova att göra en avstickar in i skogen och se hur Korint skulle reagera på detta. Maja tog täten och de red in en bit. Plötsligt gick maja omkull. Hon har en stenos i ryggen och tappar lätt balansen och välter, och nu hade det plötligt blivit sankt utan att hon sett detta. Följden blev att hon och Alice gick omkull, och Korint som gick i rumpan på maja höll på att gå omkull över henne. Hon höll dock balanse och medan maja rullat över på rygg och låg och sprattlade med benen rakt upp i vädret tog Korint ett skutt rakt över henne. Tur att Korint inte landade på Alice. Nåja, Maja kom raskt upp igen och vi tog de tog sig raka vägen upp på kända marker igen... Pust. Vi skrittade/gick ett sycke och 10 meter en i skogen löpte en lite rådjursflock jämsides med oss. De tittade nyfiket och följde med vad vi gjorde. Det var fint. Plötsligt så Karin, som red först: Mamma. Där går två vildsvin. Jag gick snett bakom Korint och såg ej vad som fanns på andra sidan av hästen. "Sluta skoja om sånt!" fräste jag. "Nej men det är sant!" bedyrade Karin. Och mycket riktigt. När jag kikade över Korints rumpa fick jag syn på två rejäla grisar som stod ca 7 meter från oss opch glodde. SVÄLJ! Ingen panik. Vi skrittade lugnt förbi dem och de stod tack och lov kvar och fånstirrade på oss.... Fy för tusan, det är faktiskt lite läskigt. Tyvärr hade jag glömt kvar kameran i bilen, så det blev ingen bild på dem, men jag skall försöka ta med den nästa gång vi skall ut i skogen.

På eftermiddagen var Johanna och jag ute i Björnstorpsskogen och gick med hundarna. Vi hade en  alldeles underbar skogsrunda och Johanna fotograferade många fina bilder. Vi såg färska spår efter gris här också faktiskt, tyvärr har ju Skåne gott om dessa djur... Tack och lov slapp vi träffa på dem. Det är ju alltid lurigt när hundar är med eftersom grisarna gärna ger sig på hundar. Vi har en bekant som förlorade sin hund i en vildsvinsattack för ett tag sedan...