lundawelshar

I går när vi kom till stallet mötte Kristina oss på gårdsplanen. " Varför har ni inte sagt att det är en hopphäst ni har köpt!!!" ropade hon glatt. VADDÅ??? Har hon hoppat över staketet eller vaddå? undrade jag glatt tillbaka på skämt och fnissade. "Ja, just det. Det var precis vad hon gjorde!" konstaterade Kristina glatt. "Och vilken hoppteknik!!!!" tillade hon. "Shit. Hon bara flög över. Ingen ansats. 1,30 m högt....När skall ni kvala till SM?"
Det visade sig att Freja jagat Korint som besatt i hagen. Korint hade gång på gång försökt komma undan, men Freja är ju inte riktigt klok. Hon är riktigt ilsken. Korint blev så stressad att hon rätt som det var, från praktiskt taget stillastående, tog ett skutt rakt över eltråden för att slippa undan sin plågoande. Kristina stod inne i huset och tittade just ut genom fönstret, lagom för att se detta imponerande språng. Hoppryttare som hon är ut i fingerspetsarna, min kära vän Kristina, var hon lätt grön i ansiktet tyckte jag, när hon sa att det där såg jäkligt smidigt och snyggt ut......

Men, när vi sedan skulle rida gick faktiskt inte Korint riktigt ren, och gör inte det idag heller. Det vju inget vidare. Hon har väl sträckt till sig eller något, så vi tar lugna skrittpass på långa tyglar tills vidare. Lilla älsakde dumsnut. Jag har dock sagt ifrån om att jag inte vill att korint skall gå med Freja mer. Freja har både sparkat henne på benen, bitit henne och nu jagat henne så att hon tvingades hoppa ut ur hagen. Jag har fått nog av den sura åsnan. Vi delar av hagen och tyvärr blir det små hagar, men de blir i alla fall inte skadade av varandra då.

Nu skall vi leta hoppsadel!

Idag körde vi in till ridhuset och tränade. Vi var enamma i ridhuset så vi satte upp dressyrstaket och stakettränade. Det var inga problem för Korint att göra sitt jobb inom en vit liten staketram. Hon gick till synes helt som vanligt trots att hon fick en spark på bakbenet på juldagen. Karin tyckte dock att hon inte kändes helt som vanligt, hon kändes lite stel tyckte hon, men det är förhoppningsvis ingenting. Det är klart att det stramar lite om man fått en spark, och att det kan ömma lite. Vi håller tummarna,  och hoppas att hon inte får någon ny spark.....

Vi tänkte faktiskt att Karin skulle delta i seriedressyren nu i januari. Det är klubbtävlingar, och vi förväntar oss ju vare sig strålande resultat eller placeringar, men det är superbra övning för Korint. Vi får försöka ställa upp i småtävlingar så hon får upp lite rutin på att vistas i dessa miljöer, så kanske hon förhoppningsvis tar hem lite placeringar i framtiden när hon vant sig och kan slappna av i denna miljön!
Lastningen gick perfekt. Hon bara lunkade in tack och lov!!!

Idag har vi varit hos min syster och barnens kusiner i Sörby utanför Vinslöv. Syrran är ju kyrkomusiker och hennes fyra barn mycket musikaliska och begåvade. Denna Annandag jul skulle vi gå i Sörby kyrka och lyssna på tre av de fyra kusinernas vackra sång på gudtjänsten. Kyrkan är en liten, mycket vacker och trevlig kyrka, vitkalkad på utsidan och fräsch och fin inne (Ja ute också så klart!!!)  Katarina spelade (det är ju hennes kyrka!) och Henning, Astrid och Sigrid sjöng. Och som de sjöng. Jag satt med tårar i ögonen och njöt av deras fina stämmor. OJ, vad vackert det var. Bra jobbat kids! Vi ser fram emot maj. Då skall vi gå på musikal i Kristianstad. Henning har varit på audition och fick HUVUDROLLEN i Moulin Rouge som skall sättas upp i maj. Han är jätteduktig och vi tycker det skall bli jättekul att gå och se honom i en så stor uppsättning! Henning är, för dem som inte vet, lika gammal som min Johan, dvs fyller 17 år i år. Bifogar bilder från dagen i Sörby. Att komma hem till denna familj är alltid trevligt. De har en rofylld, mjuk stämning i sitt hus och det är så fint och trevligt. TACK för idag!

Lägger in en bild på Ronjas dotter Mamma Mia, som nu heter Molly och bor i Kungsbacka. Se, så vacker hon blivit.

Idag jobbar jag hela dagen. Kristina ringde nyss. Det verkar som om Korint har fått en spark av Freja i hagen. Hade ett sår nedanför hasen som blödde ymnigt. Kristina har tvättat rent såret, Ola har sprungit med henne och hon är ej halt vad de kan se, men man blir ju alltid oroilg ändå. Usch. Freja är inte så omtyckt av någon i stallet, och detta gjorde deffinitivt inte saken bättre för vår del. Återkommer om lägesrapport.

Så kom julafton äntligen. I år Skulle vi ha den hemma hos oss. Barnen har i år pyntat och julstädat och varit hur hjälpsamma och duktiga som helt. De är bara BÄST!! Oj vad fint de har gjort. Tack, pussungar! Morfar åkte med Karin till Korint idag och det gick bra när Karin red. God Jul lilla Korint! Under tiden var jag hemma och förberedde julmaten. Griljerade skicka, kokade potatis och ägg mm mm. Gästerna, dvs min syster Maggis med familj, samt mina underbara föräldrar, skulle komma kl 13,00. 12,30 kom jag på att jag glömt ta ut Janssons frestelsen och laxpatén ur frysen. Jäklar. Panik..... In med patén i micron och frestelsen i ugnen på full sprutt. Det gick bra och vi fick vår julmat. MUMS, vad gott det var! Sedan blev det kaffe och Kalle Anka och därefter kom Tomtemor (mormor) och lämnade lite säckar.
Julklappsutdelningen var mysig och rolig, alla blev väldigt nöjda och glada.

Oj, vad fort denna dag går, massor av förberedelser, och sen är det bara över och man har knappt hunnit fatta att det varit.... Nu är det ett år till nästa gång. God jul och förhoppningar om en fridsam helg så klart! Kram på er.

Idag är det bara fyra dagar kvar till julafton. Oj. Jag känner mig inte alls förberedd..... Var skall man få tiden ifrån? Det känns som man inte hinner något alls, som om man står i sirap och inte kommer någon vart. Nej, man jobbar för mycket det är det som är felet. Fast, vad skall man göra? Pengarna behövs ju...
Idag körde vi in till  Torns och tränade för Camilla. Vi skall köra minst en gång i veckan, dels för att träna lastning, dels för att miljöträna Korint så mycket som möjligt. Idag gick det jättebra. När vi skulle köra iväg gick hon in direkt, men backade utr två ggr igen. Tredje gången gick hon snällt in och stod lugnt kvar. Gissa om vi blev glada. Väl framme på Torns skrittade Karin lite genom allén mellan hästhagarna. Korint var spänd som en stålfjäder, redo att flyga i luften vilken sekund som helt. Hon gjorde dock inte så mycket. En gång flög hon i luften och lättade lite i frambenen!
Lektionen började ute i den stora gruspaddocken. Anläggnignen är stor och det går fullt med hästar i alla hagar runt omkring paddocken. Det var mycket för Korint att titta på, men hon klarade det bra. När det sedan började komma ryttare som racade runt galoppspåret som går runt hela anläggningen, ja då ville Korint inte längre snällt trava runt inne i paddocken. Hon blev svår att hålla, så vi fortsatte lektionen inne. Där hade de satt upp vitt dressyrstaket som staketträning, och det var ju jättebra. Hon blängde lite snett på det första gången hon passerade, men fortsatte sedan som om hon inte gjort annat. Utmärkt! Träningen gick jättefint. Det var full aktivitet i ridhuset och Korint trivdes som fisken i vattnet med allt som var runt omkring. När det var hästar nere på vår volt var hon i sitt esse. Plötsligt blev det så att alla bara bytte volt och försvann ur hennes volt. Men HALLÅ, verkade Korint tänka. Vart skall de? Om inte de skall vara här skall inte jag det heller verkade hon resonera. Karin vann dock den kampen ganska enkelt, och hon fogade sig snällt i att vara ensam.
Lockig och ångandes av svett var hon sedan helt nöjd med sin egen insats. Vi gick ut till släpet. Nu var ögonblicket inne. Hur skulle det gå? Hon lufsade snällt in och ställde sig i släpet med en gång. Vi tappade hakan helt. Vad har hänt? Vi är så glada över detta, fast mycket väl medvetna om att det så klart kan komma bakslag!

När vi var klara i stallet åkte vi till Jakriborg och tittade på deras julmarknad. Jakriborg är en jättemysig liten Hansastad som ligger precis utanför Lund. Lägger in bild härifrån. Julmarkanden var fin, men det blåste väldigt kallt, så vi var där inte så länge. i morgon skulle de tydligen ha lite riddarspel där.

Idag har flickorna haft sin årliga julavslutning i stadshallen i Lund. Alla klasserna på skolan framträder med sång och musik och som alla år är det niorna som är ciseroner genom hela kvällen. Det var trevligt som vanligt! Johan passade på att tillsammans med gamla kompisar komma och titta på sin gamla skola.
När vi kom hem hade Miso, som ända sedan barnsben varit en utbrytarkung (se gamla inlägg från när hon var liten valp!) och tagit sig igenom mina fiffiga uppfinningar in till vardagsrummet. Hur kan vi då se att hon varit i vardagsrummet. Jo, hon hade lämnat en blött visitkort på mattan, samt "tittat" lite på en ljusstake på bordet. Det var väl em jädrans tur att vi låst in julklappssäckrana på toan, för jag kan ana att hon annars hade klämt och känt på alla klappar...... Lilla älskade Miso. För oss får din matte gärna fortsätta vara borta i Norrland varannan vecka, det är så roligt med dej i huset. Det tycker vi alla, och idag deppade vi lite vid matbordet när vi konstaterade att det inte blir fler Misoveckor på ett tag nu..... SNYFT!

I morgon hämtar vi vår nya sadel som vi beställt till Korint. Skall bli kul. Korint var jättesnäll när vi provade ut sadlar. Stilla, lugn och mycket samarbetsvillig.  Hon är underbar!

I morse ca 06,20 skakades vi av ett ordentligt jordskalv. Det mättes till 4,7 på richterskalan. Det small till och sedan dundrade det flera skeunder, samtidigt som hela huset skakade, ljuset slocknade, och tandborstglas mm flög ner från sina hyllor. Det var riktigt obehagligt, och jag trodde för en sekund att huset skulle rasa ihop. Ungarna som vanligtvis sover så man knappt kan få liv i dem, for upp och undrade vad som hände....
Jaha, så har man varit med om det också!

Idag körde vi till ridhuset. När vi lastade när vi skulle dit gick det jättebra. Hon gick in direkt.MEN, när vi skulle hem..... 1 timmer och en kvart tog det att gå in i släpet.. Till slut fick en kompis in henne. Man ser att det bara är dumheter, hon vill helt enkelt bråka, det syns. När man väl sätter hårt emot hårt går hon ju in!!! Hmmm. Jäkla häst. Men hon är go ändå och hon är bara bäst!
Ridningen gick utmärkt, hon var skitpigg och var lite svårbromsad, men hon gjorde det Karin bad henne om och hon gjorde det dessutom bra! Får vi nu bara bukt med lastningen skall allt nog fixa sig riktigt bra!!! Vi kämpar på! Vi är supernöjda med henne och trivs bra. Det verkar som om hon trivs bra med oss också tack och lov.
Vi hade tänkt att klippa henne igår. Men det tänkte inte Korint. Hon var hysterisk när saxen närmade sig och det gick bara inte. Vi brämsade, men vad hjälpte det??? Hon får i nuläget ha kvar sin björnpäls helt enkelt. Envisa djur det där!!!!!!

I går var vi, dvs mina föräldrar, jag, alla mina barn samt Annika, på Lussekal. Det är  Lunds Studentsångare som i massor av år har föreställning vid denna tiden på året. Den kallas vitsigt för Lussekal. De har alltid gästartister, förr var de alltid hemliga och avslöjades först när publiken var plats, men nu avslöjas artisten i förväg. Detta år var det Charlotte Perelli och Olle Persson, båda välkända sångare från TV så klart. Föreställningen hölls i Malmö Konserthus tillsammans med MSO (=Malmö Symfonieorkester) och var helt fantastisk. Konserten bjöd på en utmärkt blandning av allt från mycket seriös musik till inslag av lättsammare och humoristiska inslag. Konferencier var Hans Rosenfelt, känd från bla Parlamentet på tv4. Allt var superbra och det höll mycket hög kvalitet! Det blev en härlig festlig julstämning och vi var mer än nöjda. Varför gör man inte sånt här lite oftare tänker man ju så klart. Kommer nog ngn bild. Johan tog bild med mobilen så jag försöker lägga över den sen.

Även min lilla Karin börjar bli stor. Hon blir ju 14 nu i januari! I fredags var även hon på fest! Tre kompisar till henne hade fyllt 13 och detta skulle så klart firas. De hade fixat en fest med tema tjuv och polis. Karin var polis med poliströja och ridspö. Sedan var det dans, en del killar kan jag tro, och en massa annat kul. Hon var helt slut när hon kom hem, och var inte på topphumör när det var fullt med brölande 17 åringar i huset.... Återkommer med bilder på partymyrorna!

Johan har ju som bekant fyllt 16 år. Hans kompisar från grundskolan hade bestämt sig för att ordna en överraskningsfest för honom, och efter lite tisslande och tasslande och hjälp från hans flickvän Annika, kom dagen. Det var i fredags och 14 st 16-17-åringar kom hem till oss. Annika och Johan hade med Annikas kvinnliga list, gått en lång promenad med ett par av hundarna, så jag släppte in gänget. De hade bakat tårtor och hade ballonger och annat kul med sig. De höll till på våran ovanvåning, och det blev jättefint. De dukade, dekorerade, tände ljus mm. Sedan messade de till Annika  och sa att de kunde komma hem. Allihop trängde då ihop sig i mitt skitstökiga grovkök. (Det var det enda rum jag inte hade städat. Tvärtom hade jag kastat in en massa skit och bråte där. Jag skämdes duktigt över detta i denna stunden men vad göra???!!!!) När sedan Johan öppnade dörren hoppade alla fram och skrek SURPRICE!!! Han blev skitglad. Sedan var det partajande till 4 på morgonen. Jag var ej vid medvetande, slocknade vid ett-tiden ungefär. De hade kul i alla fall. Johan var jättenöjd med dagen. Vilka härliga kompisar han har! De är verkligen kanon hela högen!

Idag har vi tänt andra ljuset i adventsljusstaken. Tänk vad tiden går fort.
I går körde Karin och jag med Korint till ridhuset på Torns för första gången. Korint bråkade lite när vi skulle  iväg, men efter en kvart ungefär gick hon in. Väl framme vid ridhuset var hon JÄTTESNÄLL! Det var flera andra hästar varav en stor gigant till fux som heter Bechet, som bråkade och busade. Korint gick som en klocka! Vi hade turen att träffa Camilla, en superduktig tränare som Karin rider för relativt ofta. Camilla är dressyrryttare ut i fingerspetsarna som tävlar medelsvår till svåra klasser på regional nivå. Hon gillade Korint och sa att när hon är i fin form kommer hon att bli bra!
När vi skulle hem var Korint jättedum. Det tog en timme att lasta henne och hon bråkade, stegrade sig hoppade bakåt och bar sig allmänt dööööööötramsigt åt. Karin grät, och när jag till slut hotade Korint med att hon skulle bli hamburegerkött om hon inte gick in, så gick hon faktiskt in.

När vi kom hem kom en 6 månader gammal welshvalp hem till oss för att bli trimmad. Han heter Sune och kommer från kennel Freckles, däe mina kommer ifrån. Vi fikade och trimmade och Bella var pitbull och trakasserade Sune så att han riktigt skulle känna att han var en liten ynklig valp. Det gjorde han också. han kissade på sig när hon kom farande... Dumma Bella!

Idag, söndag, red vi ut med Alice och Maja. Korint var JÄTTESNÄLL. Vi mötte bilar och andra hästar och hon var duktig. När vi var nästan hemma, fick hon frispel dock. Det var lite jägare och jagade i skogen och det small förståss. Detta i kombination med två väldigt farliga shettisar fick Korint att rusa ut i åkern, som var översvämmad av smältvatten och hon sjönk ner en bra bit. Panik!!!! Hon kom loss så småning om tack och lov. Vi var tvungna att spola henne. SUCK! Efter en halvtimme fick vi henne att gå på alla fyra förbi vattenslangen........ BLÄ!!! Men vi älskar henne i alla fall!

Jaja, då skrev jag dubbelt nu då. Det blev fel. Förlåt!!!

Nu var julsnurren igång ordentligt då kan man säga. I söndags var det första advent och det var mysigt. Vi tände ljus, hade lite adventsfika med kusinerna och sedan gick vi ner på stan på kvällen. Vi tänkte titta på julskyltningen, i år heter det Ljusrum. Det är (tror jag i alla fall) elever från någon konstskola som dekorerar stan. Det var jättefint. Man fick dock vara lite försiktig eftersom det samma dag var Karl Xll-demonstrationer i Lund. Rasiter och antirasister drabbar alltid samman denna dag i stan, men i år var det stökigare än vanligt. De satte eld på bildäck, gatstenar och flaskor ven genom luften och stan fullkomligt kryllade av poliser både till häst och till fots. Det var rätt otäckt faktiskt. Jag tror de grep 130 pers.

Nu funkar det bra i hagen mellan Korint och Freja. SKÖNT!
Igår var jag med alla hundarna på en riktig långpromenad. Vi passerade en hundrastfård och det var ingen annan där så vi gick in. GUD, vad kul de hade. de sprang som de aldrig sprungit förr och hade så himlans kul! Det var duschen som gällde för alla fyra. Smutsligast blev Miso, som hade vurpad i en lerpöl.....